Länge var idén att whisky från Skottland var det enda som gällde. Det startades whiskyklubbar och provningar överallt. Allt möjligt om whisky. Japanerna köpte ett helt destilleri från Skottland, plockade ner det, fraktade det till Japan och satte ihop det på plats (de lyckades i och för sig ganska bra med det). Det fanns en “air” runt whisky att det var det som räknades om man var en person i societeten. Whisky-världen har ju tagit en snurr som är helt vansinnig. Priserna går utan bekymmer upp mot 60-70.000:- för en flaska som är sällsynt. Det är inte det vi gör här. Så låt oss, normala konsumenter, presentera några vanliga bourbons:
Four Roses (best.sort 502, 284:-)
Värdig en Guns’N’Roses konsert. Öppnar ganska abrupt i näsan. Kanske någon frukt och krydda. Smakmässigt är det inte direkt överväldigande. Inte dålig på något sätt, men kanske lite simpel/rak. Tar slut i munnen rätt omgående, torr kallas väl det. Visst anar jag ett fat (om någon nu sprang förbi flaskan med en ekbit). Jag skulle kalla den helt klart shots-mässig. Möjligtvis med en cola-skvätt också. Inget du tar hem till mamma/pappa.
Håll den i garderoben på pojk/flick-rummet.
Betyg: 2/5
Sannolikt mångas första möte med ”riktig” bourbon i bar-världen. Det här doftar elegant. Kolade fat, smör och härlighet. Inte en doft av restprodukter som finkel. Välkomnande. Ett vuxet val om du nyss gått ur gymnasiet. Smakmässigt är den en anings hård, men ganska snabbt förlåtande. Du får direkt kola (nej, sa jag), vanilj och en fin rökighet. Både ananas och apelsin finns att finna, kanske en svag hint av choklad.
Ett bra val utan is.
Betyg: 3,5/5
